Vi är inne i lite av en "UNO-period" här hemma just nu. Jag och Mattias har spelat mycket UNO på somrarna när vi varit bortresta och så där (och jag vinner nästan jämt), som tisfördriv men för ett par månader sen köpte jag ett UNO-spel hem. Theo tycker också att det är jättekul att spela och han är faktiskt riktigt riktigt duktig på det också!
Grejen är ju den att Theo även gillar att spela "Stockholm" med kortleken...gärna ofta och i smyg. För den som inte vet hur man spelar Stockholm så kan ni titta på bilden ovanför så får ni en bild av hur det kan se ut när spelet är klart i alla fall. Kartongen till spelet försvann nog samma dag som jag köpte det. Nu är det ju inte hela världen med lite UNO-kort här och var, men jag måste ju ändå säga att det blir lite tröttsamt i längden.
Nu har jag i alla fall sytt en snajdig liten dragskopåse till kortleken så får vi se om dess skönhet kan mana till att "se men inte röra"...troligt! :-) Lägg väl märke till att den är sydd i lappteknik...ja, visserligen bara 6 bitar, men så är jag ju heller ingen vidare quiltare!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar